Hälsa Läst 1370 ggr

  Olästa | Bevaka | Bokmärk

Vad är stroke?

Även för oss yrkesförare kan det vara bra att veta mer om stroke, i synnerhet då vi ofta arbetar ensamma. Artikeln är lånad av Anhöriga, författare BusHanna.

Stroke  yttrar sig ofta som en plötslig känselnedsättning eller förlamning av  kroppens ena sida, eller som förlust av synfältet i någon riktning.  Talsvårigheter är också ett vanligt symptom. Det kan vara svårt att  formulera ord eller att förstå vad andra säger.

I vissa fall kan insjuknandet vara mindre dramatiskt med lindriga  eller till och med övergående symptom. Inte sällan sker insjuknandet  under natten och personen vaknar med symptomen. En annan ganska vanlig  situation är att symptomen börjar och att den drabbade då går och lägger  sig i förhoppningen att de ska gå över av sig själv.

Kunskapen om att det är lika bråttom till sjukhus vid stroke som vid  hjärtinfarkt är inte lika spridd. Delvis kan avsaknaden av smärtor,  särskilt vid propputlöst stroke, vara orsak till att man inte blir lika  oroad.

Insjuknandet är i regel smärtfritt, utom vid främst  subaraknoidalblödning vars vanligaste symptom är en akut, sprängande  huvudvärk, ofta i kombination med kräkningar och påverkan på  medvetandet. En person med subaraknoidalblödning får en retning på  hjärnhinnorna och blir ”nackstyv”, det går inte att sätta hakan mot  bröstet. Eftersom blödningen kan bryta igenom hjärnhinnan och komma in i  hjärnan kan vanliga strokesymptom också uppstå.

Ring 112
Precis som vid hjärtinfarkt är misstänkt  stroke och TIA alltid att betrakta som akuta tillstånd. Det är av  yttersta vikt att den som drabbas fortast möjligt kommer till  akutmottagningen på närmaste sjukhus.

”Time is brain”, är ett uttryck som läkare inom strokevården  använder. Det innebär att insatserna vid omhändertagandet måste ske  snabbt. Skadan i hjärnan är inte fullt utvecklad direkt efter  insjuknandet, utan utvecklas efter hand under de första timmarna och  dygnen. Ju snabbare en diagnos kan ställas och ju snabbare patienten får  behandling – desto fler liv kan räddas och desto större är chanserna  att kvarstående funktionsbortfall blir få eller inga alls.

Ring 112 till SOS Alarmering och be om en ambulans!

AKUT-testet
Ett enkelt sätt för personer utanför  sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är  att göra det så kallade AKUT-testet. Om en person plötsligt börjar bete  sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra  följande handlingar:

A - Ansikte. Be personen le och visa tänderna.
K - Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.
U - Uttal. Be personen säga en enkel mening som ”det är vackert väder i dag”.
T - Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Misslyckas personen med något av detta rör det sig om misstänkt stroke.

Strokesymptom
Stroke orsakar  typiska störningar i flera av nervsystemets funktioner, men  symptombilden som helhet skiljer sig mellan enskilda personer. I regel  drabbar stroke ena hjärnhalvan, vilket gör att också symptomen bara  berör ena kroppshalvan, men på motsatt sida. Förklaringen är att viktiga  nervbanor korsas när de går från hjärnan ut i kroppen.Många  strokesymptom är desamma oavsett om höger eller vänster hjärnhalva  skadas. Det beror på att flera av hjärnans funktioner finns  representerade i båda hjärnhalvorna. Vissa specialiserade funktioner,  som språkförmåga eller förmågan att orientera sig, styrs däremot från  centra vanligen i vänstra respektive högra hjärnhalvan. De störs bara om  kärlskadan som utlöst stroke påverkar blodförsörjningen i just dessa  områden.

Hjärninfarkt, hjärnblödning och TIA utlöser såldes samma typ av  symptom även om de varierar från fall till fall. Man kan inte skilja en  hjärninfarkt från en hjärn- blödning bara genom symptomen. Rätt diagnos  kan ställas först efter en skiktundersökning av hjärnan antingen med  röntgen, datortomografi eller med magnetkameraundersökning.

Fysiska problem
Stroke orsakar vissa  karaktäristiska funktionsnedsättningar på flera områden. Den som drabbas  kan till exempel känna plötslig svaghet i armen eller benet på ena  sidan av kroppen, ibland i både arm och ben. Plötslig känselnedsättning  och domningar i ena kroppshalvan är vanligt liksom fumlighet i  rörelserna (apraxi).

Stroke kan också påverka balansen och möjligheterna att styra rörelserna (ataxi).

Ibland tillkommer även yrsel i kombination med dubbelseende,  huvudvärk, illamående och kräkningar. I vissa fall förekommer även  varierande grad av ensidig eller, i sällsynta fall, dubbelsidig  förlamning framförallt vid stroke långt bak i hjärnan. Särskilt vid  bakre stroke kan medvetandegraden påverkas.

Kommunikation
Stroke kan leda till plötsliga  störningar i nervcentra som styr högre hjärnfunktioner. Skada i tal- och  språkcentra leder till svårigheter att hitta orden när man talar  och/eller att förstå (afasi). De flesta typer av afasi medför samtidigt  nedsatt förmåga att skriva och räkna samt i olika grad att förstå det  man hör och läser. Afasi drabbar i regel dem som har stroke i vänster  hjärnhalva och om förlamning också föreligger är den då lokaliserad till  höger kroppshalva.

Oförmåga att finna namn på föremål är också vanligt (anomi).

Nästan hälften av alla som drabbas av stroke har svårt att svälja  under det akuta skedet. Orsaken är förlamning i den ena sidan av  svalget. När den nedre delen av stora ansiktsnerven är drabbad leder det  till svårigheter att artikulera. Talet blir sluddrigt och därmed svårt  att förstå (dysarti).

Uppfattningsförmåga
En annan grupp av symptom vid  stroke är plötslig påverkan av förmågan att uppfatta sig själv och  omvärlden, vilket kallas perceptionsstörning.

En perceptionsstörning avseende synen innebär att personen får svårt  att förstå och känna igen färger, former eller kroppsdelar. Denna  svårighet att tolka synintryck är inte detsamma som förlust av synen på  ena ögat, ensidig blindhet, vilket är symptom på TIA, eller bortfall av  synfältet, vilket orsakas av stroke.

Den som drabbas av stroke kan även få minnes- eller  koncentrationsstörningar som ett uttryck för intellektuell (kognitiv)  påverkan. I vissa fall går förmågan att orientera sig i den närmaste  omgivningen också förlorad – det blir till och med svårt att hitta i det  egna hemmet.

En särskild form av perceptionsstörning är när den som drabbas av  stroke förlorar förmågan att registrera information från ena  kroppshalvan (neglekt). Det blir svårt att uppfatta det som händer med  och runtomkring den sidan av kroppen (i regel vänster kroppshalva).  Personen kanske inte ens uppmärksammar förlamningen eller  synfältsbortfallet. Neglekt kan medföra så total omedvetenhet om den  vänstra kroppshalvan att det finns risk för fall, exempelvis från en  stol om neglektet medför att endast höger kroppshalva sätts på  stolsitsen. Det kan också vara så att endast maten på höger sida av  tallriken uppmärksammas.

Smärta
Smärtor förekommer vid stroke, ibland akut  men inte sällan lite längre fram i förloppet och föregås då ofta i  akutskedet av känselnedsättning. Tillståndet är viktigt att uppmärksamma  – genom medicinsk behandling kan läkarna i bästa fall förhindra  uppkomst av ofta långvarig så kallad central smärta.

Smärta kan också uppkomma bland annat i den förlamade sidans axel.  Anledningen är att muskler och senor inte håller axelleden i rätt läge  eller bristen på rörlighet. När läkaren misstänker att ett sådant  tillstånd är på väg kan akupunktur eller så kallad TENS ges. TENS  innebär smärtlindring med hjälp av en svag elektrisk ström. Man provar  också avlastande hjälpmedel för armen i förebyggande syfte.

 

Av: Johanna Ekroth

Referens & Källa Hjärt-Lungfondens temaskrift Stroke som gavs ut 2010

Bra artikel! Man vet aldrig vad som kan hända.

 

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 200 sajter.

Mer på iFokus